tisdag , 17 oktober 2017

Lerum i topp när det gäller högskolebehörighet

I Lärarförbundet ranking hamnar Lerums kommun högt när det gäller bland annat lärarlöner. När allt vägs samman hamnar kommunen på plats 215 bland 290 kommuner. Rankingtabeller kan alltid diskuteras – avgörande är resultatet och Lerums kommun hamnar i topp när det gäller högskolebehörighet. Förklaringar till kriterierna går att läsa under tabellen.

Överskott för sektor lärande enligt delårsbokslutet.

Lerum Ranking 2016 Härryda Ranking 2017
Totalt 215 182 68 78
Resurser 272 226 228 206
Utbildade lärare 111 178 74 100
Lärartäthet 265 211 216 267
Friska lärare 255 142 234 243
Lön 34 61 39 66
Avtalspart 256 187 93 109
Andel förskola 85 122 173 98
Merit åk 9 63 107 13 14
Merit likvärde 246 270 113 79
Andel G 94 68 17 15
Andel G likv 235 220 90 76
Gy. Inom 3 år 149 135 149 135
Högskolebeh. 22 18 25 26

13 kriterier som grund

Till grund för rankningen Sveriges bästa skolkommun ligger kriterier som vi anser viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat.

De kriterier som ligger till grund för undersökningen är:

  1. Resurser till undervisningen.
  2. Utbildade lärare.
  3. Lärartäthet.
  4. Friska lärare.
  5. Lärarlöner.
  6. Kommunen som avtalspart.
  7. Andel barn i förskola.
  8. Betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9.
  9. Betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, Likvärdighetsindex.
  10. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9.
  11. Andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till Likvärdighetsindex.
  12. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 3 år.
  13. Andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier.

Det tidigare 14:e kriteriet ”Övergång till högskolan inom tre år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan” togs bort inför 2016 års rankning.

Inom respektive kriterium rankas kommunerna från 1 till 290 där placering 1 utgör bästa värde. Den kommun som uppnår lägst sammanlagd poängsumma hamnar i topp. Två kriterier, andel pedagogiskt utbildade lärare respektive lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen då tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång.

Mer om kriterierna

  1. Resurser till undervisningen

Baserat på statistik från SCB. Vi har vägt samman två mått: kostnaden exklusive lokaler per inskrivet barn i förskola och det integrerade måttet, som består av kostnaden för förskoleklass, grundskola och fritidshem i kommunal regi exklusive lokaler och inventarier per elev i grundskolan och förskoleklass. Uppgifterna omfattar endast elever i kommunala skolor.

Anledningen till att vi använder det integrerade måttet är att många kommuner har svårt att särskilja vilka kostnader som hör till vilken verksamhet. Systemet blir därigenom mer rättvist än om vi hade valt att använda de enskilda måtten för de olika skolformerna.

Värdet för respektive delkriterium/mått rangordnades i decilgrupper (från 1‑10). Dessa rangordningssiffror summerades samtidigt som de viktades där rangordningssiffran det integrerade måttet gavs vikten 13 och förskolan gavs vikten 5. Anledningen till att vi valde 13 som vikt för det nya integrerade måttet är att det motsvarar de tidigare vikterna om 9 för grundskolan, 1 för förskoleklassen och 3 för fritidshemmet. Därefter rangordnades den sammanlagda poängsumman från 1 till 290.

  1. Andel pedagogiskt utbildade lärare

Baserat på officiell statistik från Skolverket.

Vi har vägt samman fyra mått: andelen årsarbetare i kommunal förskola med pedagogisk högskoleexamen, andelen årsarbetare i kommunal förskoleklass med pedagogisk högskoleexamen, andelen lärare (heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i kommunala fritidshem. Viktningen och rangordningen har skett på samma sätt som för kriterium 1 ovan.

  1. Lärartäthet

Baserat på officiell statistik från Skolverket.

Vi har vägt samman fyra mått: antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen i kommunal förskola, antal elever per lärare (heltidstjänst) i förskoleklass, antal elever per lärare (heltidstjänst) i kommunal grundskola inklusive undervisning i modersmål och Svenska som andraspråk och antal barn per årsarbetare i kommunala fritidshem. Viktningen och rangordningen har skett på samma sätt som för kriterium 1 ovan.

  1. Friska lärare

Underlag rörande Lärarförbundets medlemmar hämtat ur partsgemensam statistik över sjukskrivningar. Vi har vägt samman två mått: andelen medlemmar i Lärarförbundet som i november 2016 var tjänstlediga på grund av sjukdom, helt eller delvis 30 dagar eller mer och förändringen i procent mellan andelen sjukskrivna 2015 och 2016.

Procenttalet för de två delmåtten rangordnades i decilgrupper (från 1-10). Dessa rangordningssiffror summerades samtidigt som de viktades där rangordningssiffran för andelen sjukskrivna multiplicerades med 4 och för förändringen med 1. Därefter rangordnades poängsumman från 1 till 290.

  1. Lärarlöner

Utdrag ur Lärarförbundets lönestatistik, baserat på partsgemensam statistik, avseende löner för medlemmar som arbetar i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Statistiken är den senaste, daterad november 2016. Vi har använt medellönen för fem olika lärarkategorier: grundskollärare 1-7 och 4-9, lärare i praktiskt/estetiska ämnen, förskollärare och fritidspedagoger. För att premiera kommuner som har valt att satsa på sina lärare har även löneökningstakten för identiska individer under de senaste fem åren använts. För att även premiera kommuner med stor lönespridning rankas kommunerna dessutom utifrån detta mått.

Medellönen för respektive kommun och lärarkategori och löneökningen för varje kommun under de gångna fem åren rangordnades i decilgrupper (från 1-10). För grundskolan beräknades en medellön viktat efter de olika lärarkategoriernas andel av grundskolans lärare. Rangordningssiffrorna för förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare summerades samtidigt som de viktades där rangordningssiffran för grundskolan multiplicerades med 9, förskolans med 6 (detta eftersom majoriteten av lärarna i förskoleklass är förskollärare) och fritidshemmets med 3. Det får till följd att grundskollärarnas löner väger tyngre än övriga lärarkategoriers. Löneökningstakten gavs samma vikt, 9, som grundskolan.

Lönespridningen mäts som skillnaden mellan P50 och P90 för fem olika lärarkategorier. Lönespridningen rangordnades i decilgrupper (från 1-10). Därefter rangordnades kommunernas sammanlagda poängsumma från 1 till 290.

  1. Kommunen som avtalspart

Baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande kommunens förmåga att leva upp till gällande avtal och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.

Enkätundersökningen genomfördes under våren 2017 och 282 lokalavdelningar svarade. Frågorna handlar om lokalavdelningens syn på kommunens respekt för den professionella friheten för lärare och skolledare och på de förutsättningar som lärare ges av kommunen.

Svaren avges enligt en poängskala mellan 1-5 där poängen sedan adderades. Efter den sammanlagda poängsumman rangordnas kommunerna från 1-290. För kommuner vars lokalavdelningar inte svarat ges rangordningsvärdet 290.

  1. Andel barn i förskola

Baserat på officiell statistik från Skolverket.

Andel av befolkningen i åldern 1-5 år som var inskrivna i kommunal förskola eller förskola som drivs i enskild regi. Kommunerna rangordnas från 1-290 utifrån andelen barn med plats i förskola.

  1. Genomsnittligt meritvärde åk. 9

Baserat på officiell statistik från Skolverket.

Genomsnittligt meritvärde i åk. 9 för samtliga elever i grundskolan vårterminen 2016. Kommunerna rangordnas från 1-290 utifrån det genomsnittliga meritvärdet.

Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som har läst moderna språk som språkval (A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10, F=0). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det gällande betygssystemet.

  1. Genomsnittligt meritvärde justerat efter förutsättningar, Likvärdighetsindex.

Faktiskt genomsnittligt meritvärde för eleverna i åk 9 vårterminen 2016 (se kriterium 8) jämförs med förväntat genomsnittligt meritvärde enligt Lärarförbundets modellberäkningar. De bakgrundsfaktorer som Lärarförbundet tagit hänsyn till är:

  • Andelen nyinvandrade elever, dvs andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren.
  • Fördelningen pojkar/flickor.
  • Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå.

Kommunerna rangordnas från 1-290 utifrån differensen mellan faktiskt genomsnittligt meritvärde och förväntat genomsnittligt meritvärde.

  1. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9.

Baserat på officiell statistik från Skolverket. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 vårterminen 2016. Kommunerna rangordnas från 1-290 utifrån andel elever som är godkända i alla ämnen.

  1. Andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9 justerat efter förutsättningar, Likvärdighetsindex.

Baserat på officiell statistik från Skolverket. Faktisk andel elever i åk 9 som är godkända i alla ämnen jämförs med förväntad andel elever med godkänt i alla ämnen enligt Lärarförbundets modellberäkningar. Kommunerna rangordnas från 1-290 utifrån differensen mellan faktisk andel elever med godkänt i alla ämnen och förväntad andel elever med godkänt i alla ämnen.

  1. Andel elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom 3 år

Baserat på officiell statistik från Skolverket, Jämförelsetal. Andel av elever, exklusive elever på introduktionsprogram, som gick i år 1 i gymnasieskolan den 15 oktober 2013 och som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober 2012 och som fick slutbetyg från program/IB-linjen läsåret 2015/16 eller tidigare. Uppgifterna avser elever som är folkbokförda i kommunen oavsett om de studerat i en annan kommun eller på en fristående gymnasieskola. Kommunerna rangordnas från 1-290 efter andelen i procent som fullföljt gymnasieutbildningen inom 3 år.

  1. Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet för högskolestudier

Baserat på statistik från SCB. Andel av kommunens invånare, födda 1995, som har grundläggande behörighet till högskolestudier. Uppgifterna avser personer som är folkbokförda i kommunen oavsett om de studerat i en annan kommun eller på en fristående gymnasieskola. Kommunerna rangordnas från 1-290 efter hur hög andel av de tjugoåriga invånarna som har grundläggande behörighet för högskolestudier.

Grundläggande högskolebehörighet har den som i slutbetyg har lägst betyget godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program.

Kommuner som har en hög andel unga som lämnar kommunen omedelbart efter sin gymnasieutbildning och som folkbokför sig i den nya kommunen senast 1 november samma år missgynnas i detta kriterium.

Källa: Lärarförbundet

Skriv ut
Dela artikeln!

    Svara.

    Din emailadress kommer inte att vara synlig.Obligatoriska fält är markerade *

    *